Som en isyxa i hjärtat, på det positiva sättet!
Idag sålde jag Kvällsposten i två timmar, hade tyvärr glömt vantarna hemma och efter en kvart i regn och blåst började jag titta efter misstänkta svarta fläckar på fingrarna... Jag klarade mig helskinnad hem för att krypa ner under täcket och läsa femtio sidor i "Förrädarens Guld", boken jag lånade på biblioteket. Som om dom typ sju böckerna jag fick i julklapp inte räckte, men jag älskar författaren till den boken! Jag säger detta till alla: Läs DE VANDRANDE STÄDERNA av PHILLIP REEVE!
Sen skulle jag träna (short track). Idag var jag helt fantastiskt bra, till och med en bodybuilder som Paula skulle erkänna att det var starkt jobbat. Dessvärre börjar jag bli lite nervös för att jag är för bra. Jag har gått på short track i ungefär 1 år. Under den tiden har jag gått om nästan tre stycken som har tränat mycket längre än mig. Jag hade blivit arg om det var någon annan som hade gått om mig på en sport jag har gått på i fem år bara sådär.
Iaf så slog jag personbästa med minst en halv sekund, vilket är väldigt bra. Julia Dahlgren, pers på tvåvarvare: 11,7!
"But as long I live
I long to see
I long to be
to stay with you again
Stay with you again, stay with you again,
To stay with you again"
Stay with you again - BWO
Min favoritlåt just nu, börjar nästan gråta när jag hör den... Kan vara för att jag tänker på boken "Det vita mörkret". Den var som en isyxa i hjärtat, som man säger. Jag rekommenderar även den! Om jag bara fick läsa en bok detta året skulle det verkligen vara den! Ondska, död, längtan, samhörighet och kyla. Jag kunde inte sova efter jag hade läst ut den.
Men nu måste jag packa. Imorgon går planet! Ja, jag kan ju inte blogga på några dagar, men det får ni ha överseende med ;)
My twisted way to do things that other people do
Idag så fick jag begick jag mentala sammanbrott tre gånger. Först så väntade jag och mamma en och en halv timme på Limhamns Läkargrupp, sen när vi äntligen kom in för att ta min cancerspruta (en spruta som ska göra mig immun mot livmoderhalscancer) så fick jag mitt första sammanbrott.
"Måste jag verkligen ta sprutan?" Jag lovar, jag lät verkligen liten där. Väldigt liten.
"Ja, du måste ta sprutan"
Läskiga intramuskelösa sprutan, med spiral, så den ska skjuta ända in i muskeln. Jag tog några skakiga andetag och tänkte "Fokusera, fokusera!".
Andra sammanbrottet fick jag när sköterskan började sikta in sig på armen.
"Nej, nej, NEJ! Ge mig bara lite tid" Nu såg mamma lite arg ut och jag var nära att springa ut från läkarmottagningen, men mina ben var väldigt skakiga och svaga, så jag tror inte att jag skulle klara det. Men snälla sköterskan fick mig till slut att lägga tillbaka armen. "Fokusera, du har aldrig varit rädd för sprutor innan!"
Tredje sammanbrottet, jag börjar nästan hyperventilera och skakar. Jag antar att mamma märkte att jag var nära att gå därifrån (eller krypa).
"Det här är inget söndagsnöje för mej heller!" säger hon ganska irriterat. Jag blundar och tänker på hundvalpar.
Och helt utan förvarning sticker sköterskan in sprutan och... det gjorde inte alls ont. Det kändes knappt. Trots det kunde jag inte prata på en minut, knappt andas. Men sen kommer talförmågan tillbaka och jag kan öppna ögonen. Sprutan gjorde inte alls ont. Den kändes knappt. Konstigt.
Och denna dag skulle det vara Postisträff på stadsbiblioteket, men jag antar att det var en av Guds nöjen att lura dit mig, endast för att upptäcka att alla som var där var 50+. Så då lånade jag böcker jag inte fick i julklapp och skivor jag också ville ha på datorn. Och när jag ändå var där passade jag på att äta kakor. Mm...
Dom förbrände jag snabbt, när jag sprang efter bussen.
Istället för att göra på det vanliga sättet, typ småjogga och ropa typ "Hallå, vänta!" gör jag på mitt sätt (pingvinsättet) och kutar för allt jag är värd och viftar med armarna...
Om du skulle beskriva dig med ett ord, vad skulle det vara?
Jag funderade på det igår. Till slut kom jag fram till att ordet
PINGVIN beskriver mig ganska bra. Man ser bara bilder på pingviner när dom går runt ovanpå isen, och pingviner är riktigt klumpiga på land. Och då tror ju alla att pingviner är klumpiga (och dumma). Men ingen ser ju pingviner simma. Dom är jättebra på att simma, I promise.
Och jag är lite samma. Ni ser mig bara gå på land. Om jag fick simma... då skulle ni få se!
"Annie, would it be nice to be recognized?
Did you practice your autograph but now no one's asked and it's such a shame,
That the dreams are crumbling?
Annie, why aren't you bathed the limelight?
'Cause I thought that you said you'd be a celebrity several years ago.
Did it all came tumbling down, down.
Will you go down on me?"
Annie - James Blunt
Gott nytt år, om jag inte hinner säga det senare!
733056 dagar sen
Den lille gossen som föddes var iaf Jesus. Hur som helst: En vinnande religion, vi har ju gått igenom på SO:n att det folkslag som har mest makt i världen är ju Europeerna/Amerikanerna. Är dom kristna? Jupp.
Nog pratat om Religion och Samhällskunskap. Nu ska vi prata JUL! Det var nog min bästa jul på många år; jag blev inte utskämd och jag fick ingen bibel i julklapp, fantastiskt nog. Så jag får nog be er att helt enkelt glömma gårdagens blogg. Och nu ska vi prata om vad jag fick i julklapp:
- Många tjocka böcker: Fördjupande studier i katastroffysik (540 sidor), Locke Lamoras lögner (572 sidor), Skuggornas stad (384 sidor), Jinx (223 sidor) och Det vita mörkret (295 sidor). Så nu vet jag vad jag ska göra på lovet...
- DVD:er: Epic Movie, Sagan om Ringen, Greys Anatomy 3 och One tree hill (fick jag med tillsammans hela familjen). Så då vet vi vad jag ska se på lovet...
- Lite annat strunt, en skiva, en hudkräm och ett Noblessechoklad. Nice ;)
Hade gött, ses imorron
Jättefint, really
Som en väldigt alternativ julfirare ser jag INTE Kalle Ankas jul. Why? Den ger mig ångest och huvudvärk.
Jag erkänner; jag är livrädd. Släktträffar brukar innebära att jag skämmer ut mig. Och, som sagt, mina släktingars favoritämnen:
- "Julia, går du inte på hockey fortfarande?" Varför kan inte något ofarligt som typ "badminton" fastna istället. Hockey - det är ju pinsamt.
- "Var det inte du som kunde så mycket om NAPOLEON?!" Inga kommentarer.
- "Bengt-Åkes barnbarn hade minsann två MVG:en mer än du när hon gick i åttan!" Of course, man är inte godkänd förrän man är bäst. Ingen kan ju va bättre än bäst.
- "Hur går det med POJKARNA?" Inga kommentarer - det är lika "roligt" varje gång!
Men jag sätter mitt hopp till klapparna. Då får man åtminstone något annat prata om! Typ:
"Julia, var det inte du som var så intresserad av NA..."
"TACK SÅ MYCKET FÖR DEN FINA STICKADE TRÖJAN FARFAR!!!"
Jag är dålig på myket, men på just det där med att avbryta släktingar äger jag.
Men nu är det en halvtimme till tjocka släkten kommer, och den ska jag tillbringa med att tillbe Gud, typ "Snälla, skona mig!" och "Snälla, låt aldrig någon av mina släktinar hitta den här bloggen, please please please!"...
God Jul förresten!
Julkomplex och julatombomber och torra julrim i repris
Julkomplex, jag har överlevt dom alla. Min mamma tvingar mig att ha kjol eller klänning på en sådan stor högtid som julen. Jag bokstavligen hatar kjolar och klänningar, men till slut fick det ändå bli en kjol. Jag säger grattis till alla som slipper se mig i kjol... I min garderob kan man hitta tre kjolar.
En hemsk hemsk hemsk 70-talskjol, köpt second-hand och använd en gång. Jag skulle vara med och fira min nästkusins konfirmation och var tvungen att matcha tröjan (en galet ful T-shirt med stora oranga ringar på). Jag blev mer eller midre utskrattad när jag upptäckte att alla andra på konfirmationsfesten hade vita kläder. Iaf: ful kjol!
En brun kjol, hämtad ur en parodifilm på katolska nunnor. Väldigt nunne-aktig och gör så att man ser åtminstone 10 kilo tjockare ut.
En röd salsakjol, som får mig att tänka "Spanien!" och höra lite tangomusik i bakgrunden. Men den har två fördelar; ett: den är inte neonorange. Två: Den är inte nunne-aktig. Så till slut valde jag den.
Det riktiga julkoplexet var egentligen att jag ägnade lång tid till att inte se ut som någon utflippad tangodansare från Let's Dance, medan Kata bara tog på sig en söt liten klänning och var nöjd sen. Och till råga på allt ser hon mycket gulligare ut än mig.
Julatombomber: Jag har en läskig känsla av att något kommer gå snett den här julen. Mamma har hela tiden tjatat om att hon har alldeles för mycket att göra medan pappa ligger och slappar på sängen. Jag sätter hundra kronor på att Kata kommer få finar julklappar än mig, inte för att jag är avundsjuk på att hon får mer eller så, bara irriterad på mina föräldrar och släktingar som emellanåt favoriserar henne.
Torra julrim i repris: Detta året har jag kört med samma julrim på två klappar. Ett dåligt julrim dessutom...
"Nu ska du få något fint,
det är rött, grönt och gredelint!"
Dessutom, bara för att beklaga mig ännu lite till så upptäckte jag att jag har tappat bort en massa saker. Bland annat min längtan till jul, alvedon som jag verkligen skulle vilja ha nu och min mascara. Suck...
Här ser ni dock mig spela låtsas gitarr eller dansa eller nåt... Iaf ser jag ehh, glad ut.
Första lovdagen!
Det hela började med att jag vaknar med att sätter mig upp och skriker "Köttbullarna!". Förklaringen till det var att jag hade drömt att jag var Britney Spears, sedan hade min bror blivit kidnappad, men rymt och då hade jag dragit mig tillbaka från kändisvärlden och flyttat till Svedala. Jag delade hus med en annan familj och en dag när dom var på Bauhaus för att köpa spadar så möblerade jag om hemma i "mitt" hus. När jag skulle börja renovera badrummet så hittade jag ett lik i badkaret. Och när jag står där med en kniv i handen (jag vet inte hur den kniven kom dit) så kommer den andra familjen hem från Bauhaus, och såklart tror dom att jag är mördaren. Så då klättrar jag ut genom fönstret och börjar på en internatskola i Ystad. Och på min hemkunskapslektion skulle vi laga köttbullar, så jag satte mina köttbullar i ugnen. Men då vill min hemkunskapslärare (läskigt nog Kerstin Backe) och ville prata med mig om betyg, barnmisshandel och kapitalister. Jag, som plötsligt har förvandlats till Karl Marx (en känd kommunist från Ryssland, tror jag) börjar såklart bråka med Kerstin Backe, för i min dröm är hon kapitalist. Och plötsligt kommer jag ihåg köttbullarna som fortfarande står i ugnen, och att bränna köttbullar kommer bara sänka mitt betyg ännu mer, så helt i panik skriker jag "KÖTTBULLARNA!" och vaknar.
Dessvärre har jag fått ont i huvet och hemsk hosta av mitt bråk med Kerstin Backe, så jag blir tvungen att hoppa över träningen. Dessutom har jag ont i ryggen från träningen igår. Så jag stannar hemma och läser "Och himmlens vida väv" som jag fick i födelsedagspresent. Den är oerhört bra, men jag rekommenderar den inte för dels är den väldigt tung och svår och dels måste man nog älska japansk kultur. Vilket jag gör. Jag blir helt glad av alla namnen. Shigemori, Takeshi, Miyoshi Kahei och Matsuda Shingen. Fantastiskt!
Sen kommer Lisen, och hennes familj. Jag och Lisen och ställde varandra frågor från TP med påhittade alternativ, därför kunde det bli väldigt flummigt.
"Vilken klubbs supporterklubb kallar sig 'The black Army', A: Sydarfikas landslag, B: AIK, C: Shing tze FC?"
Rätt svar var ju såklart AIK, men det var ändå ganska kul, så kul att jag och Lisen skrattade i ganska många minuter åt det.
Sen gick Lisen och resten av familjen Götze hem, och då var jag ganska trött. Så jag gick in på mitt rum och satte på tv:n. Det är nån form av frågesport, och ena laget har svarat nästan rätt och då säger en lagmedlem så "Mäh, kom igen, kan vi inte få ett tröstpoäng för vi var så nära? Va inte så hård nu!" och då säger domaren, och notera att detta är direktsändning: "Nä, jag är hård idag!". En millisekund senare fattar han varför alla tittar konstigt på honom och skrattar. Jag skrattar också. Hahahaha, normalt liksom. "Jag är hård idag..."
Sen zappar jag över till sexan, kanalen alltså, och där går ett program som heter Dexter. Efter att ha sett två minuter är jag fast. Det är verkligen en fantastisk serie. Det handlar om killen Dexter som jobbar på polisens mordavdelning. Just nu jagar han en massmördare som tömmer sina offer på blod. Men det mest spännande är att han själv mördar. Det är så spännande. Jag sitter helt vettskrämd och biter på naglarna. Det är så spännande! Jag tittade tre timmar på det (från nio till tolv, sen så var jag tvungen att sova, för som sagt var jag väldigt trött). Hoppas det kommer ikväll (söndag)...
Men nu måste jag fixa julklapparna, har fortfarande bara en klar, dåligt dåligt. Men mormor och morfar ska få ett fint kollage, det får nog farmor och farfar också. Kata ska få en parfym, pappa en pyjamas och mamma... I have no idea. Kanske ett presentkort på mig som barnvakt. Fantastic. Så får det bli.
Bara för att göra det ännu värre?
Jag hat klagat på dom väldigt tajta dräkterna i short track väldigt många gånger. Och jag har klagat på rumpputten i short track ännu flera gånger. Och bara för att göra det ännu värre fick jag idag praktisera "dubbelputten". Inte roligt, dessutom kan det misstolkas in many ways, så mycket kan det misstolkas att jag helst inte vill tänka på det.
En vanlig putt går till så att man åker sakta så kommer någon som precis åkt sitt varv i full fart och puttar en på rumpan. Dubbelputt går till så att två stycken åker långsamt in på banan. Dom åker efter varandra, som en kö ungerfär. Och så kommer den snabbe bakom dom och puttar på dom. Och det kan ju misstolkas jättemycket. Särskilt om man som jag faktiskt måste göra det också. Dessutom ramlade jag en gång när jag skulle göra det, så nu har jag ont i ryggen.
Sen var det väldigt flummigt när vi skulle plocka undan madrasserna (som man har runt sargen gör att man inte ska slå i sargen så hårt om man ramlar). Madrasserna är ganska tunga och man ska stapla dom tills dom ligger på en väldigt hög ... hög helt enkelt. Så jag och Johanna satte igång med detta konststycke, men så börja vi skratta, och alla vet att när man skrattar så kan man inte göra något annat. Så vi stod helt enkelt och skratta i ett antal minuter tills folk tittade konstigt på oss... Till slut kunde jag, med lite hjälp, få upp den sista madrassen.
Utan att börja skratta.
Vi ses imorgon, eller som man sa förr i tiden: See ya Folks!
Betygsdagen.
Följande hände under något som kändes som en millisekund.
Tyska: VG, jo de visste jag ju. Engelska, nånting, Hemkunskap: G (måste döda Kerstin Backe), Musik: G (jaha, tack för den, jag kämpade minst tio timmar hemma med trummorna), Biologi: MVG (varm tacksamhetskänsla gentemot Jan).
Sen fortsätter tiden gå som vanligt. Jag ser plötsligt två VG:en på mitt papper, ett tillhörande samhällskunskap, jaja, det visste jag ju, men ett tillhörande svenska. Antiklimax! Jag förtjänar ett MVG.
Jaha, tänker jag. Ett MVG och två G. Inte så dåligt, men svenskalärarens svek sitter kvar. Men då lägger jag märke till att det är två MVG:en på mitt papper. Det ena tillhör som sagt biologin, men det andra tillhör, hör och häpna, engelska. Under mild förvåning (minst sagt, jag gapar och stammar och pekar på Paula samtidigt som jag skriker "Gissa vad jag har i Engelska!?") så gissar Paula vad jag hade i Engelska. Jag har MVG.
Betygen ändrar min syn på vissa lärare ännu mer. Anna Lena som vi har i engelska har förvandlats till en oerhört gullig liten gumma som jag bara vill krama, även Jan (biologilärare) har förvandlats till en gullig gubbe, som man, ja, också vill krama. Däremot har Kerstin Backe omvandlats till en ännu tjockare, ännu elakare och ännu äckligare padda som jag helst vill mosa under skon. Jens (svensklärare), en lärare som jag faktiskt har respekt för ... ser plötsligt lite elakare ut. Jag antar att han tillfälligt har fått lite magsjuka eller alzheimers eller nån annan farlig sjukdom som gör att han blandar ihop mitt betyg med nån annans.
Dom andra lärarna är som dom brukar, möjligtvis så är Paolo, musikläraren, lite elakare än vanligt också.
"I'm Miss bad media karma
Another day another drama
Guess I can't see the harm
In working and being a mama
And with a kid on my arm
I'm still an exceptional earner
And you want a piece of me"
Piece of me - Britney Spears
Good bye brother from the hood!
Nu ska jag gå i ide, efter ett helt år med läxor och prov. Till den sjunde januari ska jag vara studiemotiverad och skälla ut några lärare och starta krig mot Kerstin Backe. Någon som har några kärnvapen eller radiostyrda mixrar?
Last things to do // before we go
Ja, jag är förmodligen knäpp. Jag saknar "Amerikas födelse och utveckling". Jag tror att det är någon undermedveten skräck för den kommande Franska Revolutionen. I vanliga fall hade jag kunnat skylla på grodor som ibland hoppar ur munnen in man hunnit tänka. Men så mång gånger? Nja, tror inte det. Jag får hitta på nån annan sjukdom att ha. Julias syndrom - akut nördighet under cirka 12 månader. Fortsätter det längre - ta medecin!
Sen har jag försökt ladda in filmer i datan. Svårt svårt svårt.
Förlåt, min blogg är väldigt tråkig idag. Det händer helt enkelt ingenting. Typ, jag längtar till imorgon. Då ska vi få betyg. Jag drömde en konstig dröm. Helt sjuk. Den kan jag skriva lite om, hehehe.
Jag sitter och spelar kort i ett klassrum med några lärare. Jag förlorar hela tiden. Sen börjar en lektion och då säger jag att jag har rabies, och då blir alla lärare jätterädda och säger att jg måste gå hem. "Okej då" säger jag och går ut ur klassrumsdörren. Men där ute är det disco. Dom spelar nån sån dansbandslåt och alla dansar i takt. Dom är helt i trans och väldigt läskiga. Jag smyger mig fram till mitt skåp och ska ta mina saker. När jag vänder mig om tar alla av sig tröjorna. Alltså dom hade undertröjor så det var inget perverst, whatever you think. Jag, som redan var mycket förbryllad, blir nu riktigt skrämd. Så ser jag att en massa lärare gör samma sak. Innan var det bara elever. Och nu blir jag riktigt skrämd. Jag springer ut till min cykel och ska precis börja cykla. Men då springer alla ut ur skoldörren och skriker av lycka, skulle jag tro. Gigantisk gruppkram med mig i mitten. Då sätter jag på jet-pack-motorn på min cykel och flyger upp från folkhavet. Nice, jag är friii! Sen vaknar jag ungefär.
Det var min konstiga dröm. Egentligen hände lite mer, men det var saker som jag verkligen inte ville skulle hända, saker jag verkligen inte vill se och som jag verkligen inte kunna styra!
"I would call you up every Saturday night
And we'd both stay out 'til the morning light
And we sang "Here we go again."
And though time goes by
I will always be in a club with you in 1973
Singing 'Here we go again' "
1973 - James Blunt
Eyy alla mannar f'ån da hood, c.y.a!
Hehe :P
Internet är livsfarligt!
Jepp, kort sagt, katastrofalt. Den bilden får ingen se! Internet är livsfarligt! Dessutom hittas det ingen spännande fakta om mig där. Bara ful ful bild. Läskigt.
Först ska vi reda ut en liten misstolkning
Och dessutom har jag råkat skriva "bara VG". Det menar jag inte. Man ska vara glad om man har ett VG. Men jag hade verkligen kämpat på samhällskunskap och därför vänntat mig ett högre betyg.
Dagen började plågsamt tidigt. Vid sex, för att vara mer exakt. Då hade jag tänkt gå upp och sista-minuten-plugga till provet. Dessvärre så orkade jag inte plugga, eller så var det bara så att frukosten tog extra lång tid. Eller så borstade jag tänderna i en kvart (har hänt, det är inte roligt). I vilket fall som helst så var jag bara där fem minuter innan provet och då hann man inte plugga så mycket. Men ändå så tror jag att det gick bra på provet. Hehe...
Svenska, men med Jan (vår biologolärare). Jag har solklart MVG i biologi. Wiiie!
Fysik, fick tillbaka prov. Hade ett poäng från VG, vilket jag inte tycker är så bra...
Slöjd. Hittade lite sånt mjukt, luddigt tyg och klappade det. Sen fick jag tyvärr kliande utslag där. Läskigt.
Sen har det inte hänt mer. Väldigt tråkig dag, förutom att jag fick MVG i biologi, menom jsg skriver mer om det så kommer det låta som om jag skryter, hehe. Jo, jag har äntligen fått lite musik till datorn, finally.
"I could try every drug
Give everyone a hug
Set every prisoner free
And claim I'm Jesus' son
Wouldn't that be radical?
Yes all of that would be radical all right"
The most radical thing to do - The Ark
Även ledsen för jag kan inte gå till short tracken... Skulle verkligen vilja det. Paula kan intyga att det är första gången jag längtar till att gå på en sport. Jag är inte den mest vältränade in da house!
Om jag inte blir kidnappad (du vet, mina drömmar kan vara lite medryckande ibland), så ses vi imorgon!
Too much too soon?
"How do you know what's too much? Toom much too soon, too much love, too much of nothing or just too much to handle?"
Dagen börjar med att jag vaknar, somnar, drömmer, vaknar, somnar, drömmer och sen slutningen vaknar klockan nio och är hungrig. Jag drömde att det var sommar och att jag och Paula åt glass i Falsterbo, vilket var ganska trevligt. Tyvärr blev Paula kidnappan av en ganska läskig snubbe som var en blandning av Darth Vader och Voldemort. Det var alltså meningen att jag skulle rädda Paula, så snabbt som fan drog jag upp min überfeta mobiltelefon ur bikinifickan? Whatever, plötsligt befann jag mig på polishuset och var polis helt enkelt. Så jag drog mobilen och ringde Elton John som visst skulle hjälpa mig att rädda Paula från Darth Voldemort. Tyvärr så var Elton John väldigt försenad, så jag begav mig av ensam. Då blev Elton John förolämpad och ställde sig på Darth Voldemorts sida. Det hela slutade med att jag hittar en flygande matta och det blir en biljakt (eller flygande mattajakt) där jag jagar Elton John och Darth Voldemort med min flygande matta. Tyvärr så öppnades ett svart hål just där jag flög så jag sögs upp och landade på ett korallrev i Australien. Sen är allt ganska suddigt, jag tror att ag vann australiensiska Jeopardy och för dom pengarna åkte jag hem. Sen vaknade jag.
Jag hoppas att du inte blev allt för förolämpad Paula, men det var ganska svårt att köra ifatt Elton John och Darth Voldemort i deras neonfärgade cabbe...
Det var faktiskt det mest intressant idag, efter att jag kom på att jag kan se mina hjärtslag om jag lägger en bok på revbenen och tar djupa andetag.
Har även tänkt ut fördelar med att vara sjuk på helgen, kom bara på en (man går ner i vikt) och funderat på den eviga frågan:
"Att nörda, eller inte nörda för bättre betyg?"
Kom fram till att det nog var bäst att nörda... Vilket inte behöver gälla Napoleon då.
Sen pratade jag med Paula. Jag har kommit fram till att en viss lärare tycker bättre om elever som vågar stå för sin sak och inte är så fega av sig. Vilket är dåligt för mig, i och med att jag har lätt för att bli övertalad och som i vissa fall kan va lite feg av mig. Paula hävdar däremot att jag bara är gullig när jag rodnar. Well, man kan ju alltid hoppas.
Vi ses imorgon!
Could you wait an eternity, if it just took time?
Sen har man ju gjort det vanliga som man brukar göra när man är sjuk, det vill säga inte så mycket. Men jag har kommit fram till några olika saker idag, och i och med att jag inte har något bättre för mig så kan jag ju lika gärna blogga om det.
1. Jag kan sätta på min radio med foten från sängen.
2. Det jag skrev precis kan misstolkas.
3. Ding + Pingviner = Ding-viner (jag är en ding-vin)
4. Jag har lätt för att ramla i trappor när jag är sjuk. Har redan ramlat två gånger.
5. Min IQ sänks när jag är förkyld.
6. Min mamma trodde att jag hade körtelfeber imorse. Onödig fakta, men det är ju ändå lite komiskt eller nästan absurt. Körtelfeber får man av att strula med folk som har körtelfeber.
7. Det suger att vara sjuk på helgen.
Sen kom jag inte på mer, men det är för att jag är trög. Men jag har kommit ihåg vad jag drömde.
Jag flyger med en sån jetpackmotor på ryggen medan jag håller Malin. Men sen kraschar jag på skolgården på ett amerikanskt High School. Där springer en rugbyspelare och snor Malin. Jag springer efter honom in i en kyrka. Sen är allt lite suddigt. Jag spelar schack med en tant som styr över alla som ska födas. Men jag förlorar och då visar hon mig en stor behållare med andarna till alla ännu ickefödda barn. Sen tror jag att hon putta ner mig där. Sen var det svart och jag fick lite sånna flashbacks och sen vaknade jag.
Så det är min dag idag. Nu ska jag slappa lite mer. Eventuellt hitta något som inte är totallt meningslöst. Ses imorgon!
"I could make it look like an accident!"
Meep meep. Hade roligt idag på short tracken, för dels hann jag med att sjunga julsånger och skratta väldigt mycket och dels så hade jag bra tid när jag åkte. För er som fortfarande inte har fattat vad short track går ut på, så går det ut på att man åker runt på en bana som är 111 meter så snabbt man kan. Och det är inte meningslöst. Det är tio gånger mindre meningslöst än cooper, och det är ändå obligatoriskt i skolan!
Iaf, dagen började med att jag drömmer att jag nästan blir mördad, träffar Tokio Hotel på ett vandrarhem och gömmer mig i en skola. Det konstigaste var att han Kaulitz i Tokio Hotel inte hade nått smink. Men å andra sidan hade han ju varit ute och vandrat i skogen. Man kanske inte hinner sminka sig då.
Sen så vaknade jag faktiskt lite innan klockan ringde, vilket är fantastiskt. Så jag kom igång direkt, nästan. Jag kom i tid iaf.
Först språk, ser den ultradissade serien om Petra, Tanja, Hassan och Chris. Jag hade aldrig velat förödmjuka mig själv sådär!
Sen english. Neeej Filip, om man vill bli advokat ska man läsa samhälls juridik och inget annat. Jag ska nog bli lärare. Eller nej, jag har ingen respekt för kvinnliga lärare. Okej, låter väldigt ofeministiskt för nån som är feminist, men om man har Anna-Lena, Ingrid, Kerstin Backe osv, så lär man sig att dom har noll koll på klassen. Synd. Och nej, whatever you think, jag är inte transvestit.
Jag ska nog bli glasblåsare. Med tanke på hur många som röker så har jag väldigt friska lungor! Och jag tror att det är ett yrke som passar mig.
Lunch: Storma kinnen! Snickers, bad bad bad. Men jag tränar ju på fredagar så jag unnar mig det.
So: Inställt. Som sagt: Jag är rädd. Folk (mest Eriksson, den gangstern) börjar kalla redan mig Napoleon. Det är det mest kränkande sen jag blev kallad Kalksten av alla niorna förra året. Pinsamt. Iaf, jag måste nörda mig. Absolutely. Jag. Vill. Ha. Åtminstone. Ett. MVG. I. Åttan! Och då får det bli historia, för Mullvaden. Ska sluta kalla henne för det förresten. Jag ska nog fjäska.
Sen när skola slutat åkte jag och Lisen till stan. Vi följde vår vanliga rutt. Espresso House, parfymluktning, klädprovning, sminkprovning. När man har gjort det förflyttar man sig till ett annat territorium och upprepar proceduren. Varje del tar ungefär en halvtimme, så en procedur tar två timmar. Och då förstår man ju hur lätt sex timmar bara flyger iväg på stan!
Tyvärr kunde vi bara vara där i två timmar, förskräckligt lite, enligt mig.
Det var även pinsamt när jag och Lisen hade sminkkrig på sminkavdelningen. Jag beväpnad med en puderborste mot Lisen beväpnad med en ögonskugga. Mitt mål var att kladda ner Lisen så mycket som möjligt i ansiktet och Lisen hade förmodligen samma avsikt. Men då kom... !
... Mathilda, som gick i vår klass i sexan och som även går på min konfirmation och hennes kompis. Dom verkade inte tycka att sminkkrig var en normal sysselsättning, så då började Lisen stamma och jag rodna (tack tack tack Lisens smink som nog täckte lite av den illröda färgen). Sen gick vi.
Sen var det short track, men det skrev jag om där uppe, så förhoppningsvis så vet ni vad det handlar om.
Ses imrogon! Då ska jag tävla i short track, får se hur det går med oslipade skriskor. Och lite annat (*evil laugh)...
En vanlig morgon
Detta är ett inlägg om hur min morgon kan se ut. Why? Jag hade lust att skriva om min morgon helt enkelt. Det kan vara lite komiskt ibland. Iaf, om det ämnet känns tråkigt så hoppa bara över stycket nedanför och läs vad som hände under dagen istället.
Böööh... Dom tre första sekunderna efter man vaknat kan sammanfattas i ett enda ord. "Böööh!". Sen så startar hjärnkontoret upp och man kan eventuellt överväga att tända lampan. Trots att klockan ringer första gången klockan kvart över sex har jag inte tänt lampan förrän fem i sju och då har man jävligt stressigt. Var dom fyrtio minuterna emellan tar vägen är fortfarande ett mysterium.
Sen springer en mycket stressad och trött Julia in i duschen. En kvart senare så har hjärnan åtminstone återfått femtio IQ-poäng och magen upptäcker att den är hungrig. Mm, rostade mackor med sylt och salami. Men först måste man välja kläder. Jag skyller hela min dåliga klädstil på att en trött och hungrig apa med femtio i IQ väljer mina käder på morgonen.
Sen springer man ner till köket och får en halv hjärtattack när klockan är kvart över sju. Snabbt sätter man mackorna i rosten och slår upp tidningen och kollar på rekordfart tv-programen, serierna, Postis och kultursidorna om man hinner. Sen ploppar mackorna upp och man proppar i sig dom tillsammans med socker i form av sylt, fett i form av smör, mer socker i form av sötsliskig juice och protein i form av salami som nog innehåller mer fett än protein.
När man äntligen är klar med det är klockan fem över halv och då har jag panik. Slår ner Kata eller annat hinder i trappan och borstar håret och kollar om Finn-guden har skonat en idag med. Sen borstar man tänderna som alltid tar fem minuter eller mer. Det är något fel på mig. Eller min tandborste.
Sen är klockan någonstans mellan tjugo och kvart i. Då springer man ner och ut till cykeln och ber till gud att man hinner i tid. Ibland lyckas det. Ibland inte.
Idag hann man iaf. Det var ju nästan lite sovmorgon, vi börja ju tjugo över åtta. Titta lite på Luciafolket. Kanske man borde söka till Lucia nästa år. Jag kan fixa sån riktig schlagerröst ibland. Ibland alltså. Och bara på svenska, tyvärr. Så Paolo (musiklärare, för er som har turen att inte gå i min klass) kan glömma att jag ska sjunga på musiken. Too bad, det är nog betygshöjande.
Efter Luciaspektaklet så var det fysik och det var mindre kul som vanligt. Efter det så var det So, och yes, jag tycker fortfarande att Amerikanska inbördeskriget är superintressant. Jag hade kunnat läsa det hela livet om vi bara kunde slippa Napoleonskitet. Napoleonskitet med Mullvaden - plus att jag har ett dilemma: ska jag nörda mig som fan med Napoleon så jag kan få mitt välförtjänta MVG redan i åttan-betyg eller bara sitta tyst i ett hörn bakom Mini som kommer tycka att detta är årets roligaste händelse. För det finns inget "räcka upp LAGOM mycket" i min värld. Lagom-ordet är utrotat.
Och mitt betyg i samhällskunskap var bara VG. Paula hade betongVG. Yes, jag tror att Paula erbjöd sina speciella tjänster till Johan (So-läraren) och yes, jag är mycket avundsjuk.
Sen hoppar vi några timmar till median. Jag gjorde en fantastiskt bra scen. Jag får lov att utveckla min nördighet till oerhörda gränser.
"Tack vare min överutvecklade hjärna ska jag lösa det här. Dessutom känner jag mig extra slug idag!"
"Oh they find it hard to believe
I'll be wearing these scars
For everyone to see"
Bleeding love - Leona Lewis
Jaa, vi ses imorgon. Och Zac Efron är ful säger jag på alla ickeHighSchoolMusical-fans vägnar!
Sehr sehr intressant!
Tysk rubrik för vi ser tysk übermesig serie på tyskan. Tänk dig en ful ful kille som gör fula fula karaterörelser i takt till "Sehr sehr intressant". Ska man skratta eller gråta?
Det som kan vara pest för vissa är himmelriket för andra.
Paula anser att So:n är sjukt tråkig just nu, det läste jag på hennes blogg. Jag tycker att det är himmelriket. Blå himmel och luddiga små moln-himmelriket! För snart kommer dom små molnen regna ner och försvinna och då kommer jag ramla ner, rätt ner i helvetet.
Då ska vi börja med Franska revolutionen. Det vill säga Napoleon. Det vill säga en liten tjock kille som jag nördade om i sexan. Notera: SEXAN! Det vill säga två år sen. Kom igen, kolla i skolkatalogen. Alla ser mer eller mindre ut som mongon då! Och jag kanske bara råkade tillhöra den delen som var väldigt mycket mongo. Och om vi bara drar ett litet sträck över alltihop så kan vi alla glömma det! Deal, någon?
Nej, naturligtvis inte. Om vi bara går igenom det lite snabbt och jag slipper ha typ alla fel på provet, som vi kommer att ha om det, så är det väl inte så farligt?
På slöjden är det ofta kul. Men idag så fick jag, Gw, Paula och Amanda inte ha vår vanliga nostalgi-time för syslöjdsfröken blev lite sura för att vi skrattade så högt. Djupadal är helt klart den roligaste skolan. Studsebollsklubben, lite utfrysning och sand i byxan-händelsen i förskolan. Nu blir man ju nästan lite sentimental.
Nu hade jag planerat att göra läxan och plugga till prov, men gissa om jag pallar or not? NOT!
Bra, då har vi löst det problemet, förutom att jag fortfarande inte har gjort läxorna. Ska göra det jättesnart, I promise!
Så, sötnosar. Då får ni allt tåla er till imorgon eller åtminstone till efter min träning. Ses!
Hur lat får man bli?
Efter skolan idag hade jag konfirmationsläsning. När jag och Lisen satt och väntade på att det skulle börja läste vi en tidning typ Frida. På utsidan stod det "Tre kändisar och deras katter" och min misstolkningsmotor satte igång direkt och jag bara "Tre kändisar och deras möss". Sen flabba jag och Lisen åt det i fem minuter. You know, möss kan vara tre olika saker...
"We go out for little walks - long boring talkless walks,
'cause we just cannot figure out that perfect thing to say"
We're so loud - Dub Sweden
Men nu måste jag se på Bones.
Ses imorron!
Well well I can see you still
För övrigt hatar jag engelska. Alla fick mer poäng än mig förutom två stycken som för övrigt är kända för att äta istället för att plugga. Nej, VG räcker inte. Möjligtvis VG+, men det fick jag inte. Jag klarar inte av att vara oförklarligt dålig på något. Alltså, det kanske inte var jättedåligt, men det var oförklarligt. Det kändes verkligen inte dåligt. Det är en massa småfel säkert.
Men lyssna på mig, Anna-Lena och alla andra engelskalärare: Om jag vill så kan jag kommunicera hur bra som helst på engelska!
Annars vill jag tillägna två små rader till vår snälla tysklärare. I två lektioner har vi bara behövt rita på lektionerna. Så jag sitter och ritar mattfransar på tyskan. Wihii!
Time for lyrics. Dagens låtstycke kommer från Echo Chamber av The Ark:
"No
Have you heard the word no?
No, no
I thought so
'Cause everybody says yes
Everywhere you go"
Det var allt idag.
Måste äta nu, och deppa lite mer över mitt engelskaprov. Det sänkte mitt genomsnittsbetyg på prov!
Man orkar ju för -valfritt svärord- inte!
Om du inser att det är en engångsföreteelse att jag inte orkar med allt jobbigt ibland kan du läsa vidare. Det är alltså inte ofta jag mår såhär. Men idag så.
Måndagar. Orkar man? Very not! Sorgligt nog gör man det ändå.
Såklart börjar det med att man vaknar mitt i natten och inte kan somna. Och sen när man somnar så drömmer man att man blir uppäten. Av sin före detta tyskalärare dessutom.
Sen så fortsätter det väl med att man försover sig på morgonen. Och jag orkar inte med Johans (so-lärare) "Kom du en halvtimme försent (igen)? Det gör inget..." när man själv visst ska prata med sina föräldrar för att man kommer två minuter försent.
Eller klassråd. Tack vare den lilla auktoritet och makt man har så kunde man ju tvinga iväg Albin på det för jag orkar inte heller ett interskoltionellt möte med folk just nu.
Sen orkar man faktiskt kämpa lite på badmintonen även om man inte orkar vara barnpassare till odugligt folk under tio år!!! Ja, man skulle spela dubbel. Jag kom med Björg som är åtta år? Nio? Iaf, man orkar inte förlora alla sina matcher på grund av mindre talangartade badmintonspelare.
Sen orkar man inte heller bryta förtroenden. Varning ångest. Man orkar ju inte.
Som slut på detta inlägg: man orkar inte heller hata sig själv för att man inte orkar. Ångest. Man gör ju det ändå!
Jag orkar inte med mig själv. Jag orkar endast ta en alvedon och sova.
Peter Bier - som i öl!
Idag börjar med träning. Alltså short trackträning. Alla var där, och det är ju kul. Jag har blivit kallad "Julius Ceasar: The Nazi king!". Jag är inte nazist, men det var sjukt kul. Sen var det puttnings... - lek? - tävling? Iaf, jag tycker mitt lag var klar vinnare även om jag var sämst. Och ja, det såg förmodligen väldigt pervest ut. En (liten) kille ramlade när han skulle putta mig. Jag höll på att dö (av pinsamhet). Han kunde knappt rubba mig. Fast i och för sig såg det ut som han var typ åtta år. Och en klen åttaåring.
Sen var det snabbt hem, inte ens hann jag duscha (tur att det inte var så jobbig träning). Sen till stan och träffa Lisen, Elsa, Malin och Paula och gick till Peter Bier och åt choklad. Sjukt roligt!
Sen gick vi till "Gubben" där Paula och Malin handlade billigt godis. Och sen gick vi till bion där vi skulle se GULDKOMPASSEN! Den var jävligt bra! Rekommenderas av mig. Djupt.
Fast på ett ställa var det sjukt äckligt. Dom slog av underkäken på en björn och typ gjorde en massa äckliga saker för att björnen skulle dö. Jag satt och pep och höll för ögonen. Men den var bra!
Sen vimla vi runt lite på stan och flummade. Till slut slog vi oss ner på Burger King och jag köpte äcklig brownie. Så jag tog lite av Malins delikata från Espresso House. Man kan inte gå på stan utan att smita in på Espresso House och äta kakaobaserade kakor och ha lite ångest och köpa mer och dricka lite Coca och klaga lite över skolan och killar och hur dyrt det är på Espresso House och mobba den som inte har Espressokort. Så vi va lite på Espresso House också.
Sen var vi lite på Stortorget och åkte skridskor med skorna och jag ramlade typ hundra tusen gånger. Sen tog vi foto på en staty. På minst tio bilder pillar eller tittar vi på statyns könsdelar. Flummar man så gör man.
Sen åkte vi buss. Elsa tog fyran och jag, Lisen, Malin och Paula tog ettan. Vi dissade musikstilar och jag och Paula sjöng James Blunt högt. Sen pratade jag och Lisen lite innan vi skildes åt. Men jag vet att killar läser den här bloggen så vi ska nog inte gå närmare in på den saken. Sen så körde en moppe förbi och jag skrek "Slow down the fart!" och "fart" betyder ju prutt så jag och Lisen höll på att skratta ihjäl oss åt mitt torra skämt. Sen gick vi och nu sitter jag här och bloggar igen.
Nu ska jag skriva om helt andra saker.
Jag anser att jag är ganska korkad. Men just nu mest förrvirrad. Jag skulle verkligen vilja delge mina känslor här och nu, men det kan röra några mina bloggläsare. Och det hade ju inte vatt kul. Eller det hade nog varit kul, men det hade även varit pinsamt.
Well, jag är 14 år nu. Och i hela tiden jag har varit 14 har jag varit cool. Inga större pinsamma misstag. Men det kommer nog snart, vi ska ju börja läsa Napoleon. Jag måste verkligen lära mig att fokusera på pingviner.
Ska infoga en bild på pingviner här.
Julia Dahlgren i ett nötskal. Lite udda. Men bara lite. Jag är fortfarande samma ras. Nästan!
See you tomorrow! Puss&kram
Bananer är min räddning
Såhär var det. Jag skulle träna, men kom 45 minuter för tidigt. Ingen annan var där och för att inte stöta på några läskiga hockeyspelare eller så, så tänkte jag gå ett varv runt hela isstadion. Det gick inte så bra, för på ett ställa började en massa lampor lysa som om det var övervakat. Det var läskigt så då gick jag tillbaka till ishallen. Där stötte jag på jättemånga läskiga hockeyspelare, och alla som känner till historien om Julia som skämde ut sig i sportnytt på tv4 vet att hon är livrädd för farliga hockeyspelare. Så när dom gick förbi mig var jag jätterädd. Så jag hittade ett mörkt hörn och började äta en medhavd banan väääldigt lånsamt. Till slut hade jag ätit upp den och filosoferat lite och blivit halvt galen av att sitta i ett mörkt hörn för länge. Kollade klockan. En kvart tills träningen skulle börja. Shit the same (= skitsamma) tänkte jag och gick till där vi skulle träna och hoppades kunna undvika dom läskiga hockeyspelarna.
Det gick jättebra. Inga läskiga hockeyspelare och jag hittade kompisar där vi skulle träna. Det gick hyfsat bra även om jag tycker att stafetter är lite konstiga för man måste putta varandras rumpor när man ska växla. Räckte det inte med att ha supertajta dräkter?
Iaf, det gick bra. Sen skulle vi åka 4 x 4 x 3 varv. Det blir 48 varv om man är lite smart. Och det blir ... väldigt många meter i och med att ett varv är 111 meter. Typ fem kilometer. Slå det!
Sen så har jag ätit pizza (varning: onödig info). Och sett idol. Way to go Amanda!!!
Ses imorgon och keep reading my blogg. Jag har fått konkurenter. Jag tror att jag blir tvungen att döda Gw, Paula och Eriksson om dom tar mina läsare. But don't worry, jag får det att se ut som en olycka (ondskefullt skratt).
Förklaring till varför grodor hoppar
En klasskamrat sa att han brukade tänka på choklad när han inte skulle få bånge. Men jag uppfattade inte "när han inte skulle få bånge" så jag trodde bara att han sa "jag brukar på choklad ibland" typ. Då sa jag "Hahaha, jag brukar tänka på pingviner!" jättehögt och nästan lite stolt. Det är sant, jag brukar tänka på små dansande pingviner när jag inte ska rodna. Men då trodde ju alla att jag sa "Jag brukar tänka på pinviner när jag inte ska va kåt!" och de fattade ju inte jag, så när jag såg andras miner så sa jag ungefär "Jag lovar, det funkar!". Ännu mer förbryllade miner. Så det var lite pinsamt.
Men till alla som satt vid mitt bord på lunchen igår, jag menade alltså att jag brukar tänka på pingviner när jag inte ska rodna, inget annat. Jag är inte fullt så pervers som ni tror nu.
// Konstapel Bark
Konstapel Bark: Coolast i klubben
Just nu är klockan exakt 14.13 och jag har redan haft 2 läsare och 3 visningar av sidan. Det är bra. Och igår hade jag 7 enskilda läsare och 16 visningar av bloggen. Jag äger.
Idag så vaknade jag halv tio, vilket är sjukt bra för jag var trött igår. Och så kom jag på att vi ska spela in till median vid elva. Så 1 timme och 30 minuter senare stod jag plus Paula, Filip, Albin och Lisa i Lisas kök och kollade på scenerna från igår. Filip åt en chokladmuffin, Albin klappade en katt, Paula pratade med Lisa och jag fixa med kameran. Så satte vi igång. Jag tror att vi fick till ett par riktigt bra scener i trappan där Albin ska bli mördad.
Sen tog vi scenen där Filip skriver dagbok och fick ett par riktigt bra bloopers. Han fick röka cigarr i den scenen. Jag var den enda som inte tyckte att det luktade äckligt... En tillräckligt bra anledning till att jag aldrig ens borde prova att röka, jag skulle nog tycka att det var gott.
Men i alla fall, efter ett glas Coca och några fler muffins för Filips del så skulle vi spela in min prestigefyllda scen. Jag har världens coolaste klädsel: Rutig kavaj, ett plommonstop och ett par glasögon med tjock ram. Jag spelar bara ultranördig och klumpig, och jag är en äkta naturbegåvning.
"Tack vare min överutvecklade hjärna och intelligens har jag hittat maffiabossens dagbok! Klart slut från konstapel Bark!"
Jag kanske skriver mer sen! Hade najs,
// Konstapel Bark, alias Julia
Första bilden på mig som fjortis
... so it better be nice
Konstapel Bark till er tjänst!
Idag, torsdag, började jag tjugo över åtta med att redovisa på svenskan. Hade skrivit mina sista stödord hemma och när jag kom dit var jag riktigt laddad. Tyvärr var jag den enda som hade så lång redovisning. Jag skulle prata om Dödshjälp. Men på ett ställe fick jag en klump i halsen som man kan få när man är förkyld, men det lät som om jag behövde gråta (enligt mig i alla fall). Inte roligt.
Sen var det fysik. Jag var lite rastlös och tyckte inte att en halvflummig lektion om linser var alls rolig. Too bad. Plus att jag fortfarande var lite arg för att jag inte får tävla i Dresden. Som jag kom att tänka på när jag såg Ingrid. Av någon anledning får hennes ansikte mig att tänka på dåliga nyheter. Dåliga saker i all allmänhet.
SO, vi kommer sluta med Amerika nästa vecka. What does that mean? Jo, Napoleon. Inte inte inte kul. Måste lära mig att fokusera på pingviner annars kommer mitt ansikte att helt enkelt byta färg. Som en kameliont, bara att mitt ansikte får mig att stå ut från mängden. Inte roligt.
Lunch, förutom mucho disturbing Filip så va de väl ganska kul. Fick veta väldigt äckliga saker om Tobbe som ja kom på att jag inte ville veta, faktiskt.
Sen var det matteprov. Måste slå Mini. Om han får bättre än mig så är han erkännt bättre, men slår jag honom har jag fortfarande en chans...
Sen var det media, som på något magiskt sätt gick bra, iaf att filma den känsloladdade scenen där Paula och Albin pratar om framtiden. But still, jag kan inte vänta på att spela in mina scener, jag är världens coolaste Konstapel Bark! Ingen slår Konstapel Bark, hehehe.
Sen var det väl bra ...
Ha det najs och våldta inte djur. Då framstår ni bara som väldigt desperata. Och äckliga.
"Oh, baby you're to pure, to pure for this wicked world"
Love comes - The Poises
Dom snikna jävlarna!
Jo, jag får inte följa med till Dresden (i Tyskland) där jag skulle ha tävlat den 13-16 december. Why? Jag är -93. Bara -92 och äldre får vara med. Väldigt irriterande. Nu kommer alla tro att jag inte får vara med för att jag är dålig.
Annars körde jag dåligt på träningen. Och så snackade jag med folk där. You don't wanna know what they talk about. Jo, klart du vill nu. Det var ganska mycket regn som inte bestod av vatten och korv som inte bestod av gris. Typ.
Sen borde jag ha gjort läxan. Har jag? Nope. Istället skriver jag ännu ett onödigt inlägg på bloggen. Och jag har ändå inte reklamat om bloggen heller. Ska göra det nu!
Ha de sjukt najs utan att våldta era husdjur!
/ J.D
Effektiv bortslösning av tid
Just nu har jag två feta problem.
Nummer ett: Jag har slarvat bort min ledighetsansökanslapp. Mor min kommer att bli arg. Orkar inte det just nu. Man blir lite trött av att tänk på det.
Nummer två: Jag har matteprov imorgon. Har jag övat? Typ en timme, vilket är way too less. Way too less eller way too little? Jag vet inte.
Jag borde öva till matteprovet nu. Men datorn är så inbjudande. Sköna tangenter och sån Touch Screen istället för mus. Går inte att motstå!
På tal om musar. Vet du vad en mus är? Det finns tre olika betydelser för mus. Det fick jag erfara igår. Men det va inte så pinsamt (som det hade kunnat vara när det är jag som sitter bakom ratten. You know, jag har inte tagit körkort än :P).
Nu pallar inte jag skriva mer. Ska varva lite läsare...
Min blogg är helt okej.
Good bye and good night ;) Det finns personer som misstolkar go'natt också. Det är för sorgligt!
--
Lite onödig bild, men jag tycker den är fin.
Varför jag skulle kunna vara skådis!
Detta ska vara en bra blogg. Okej? Inget "idag åt jag flingor till frukost" eller saker som bara jag fattar, typ lözdfgjdfg. Fattar jag? Ja. Nej. Nästan, okej? Iaf, bra blogg.
Ska jag bara med en liten presentation av mig själv?
Nej!
Jo ..
Okej, lite så alla fattar. Bra.
Jag heter Julia, bor i Malmö, allmänt konstig (asså på riktigt. Jag är konstig), kommer sätta min prägel på den här bloggen (dvs, den kommer bli konstig) och är lite schizofren (stavas det så?). Alltså schizofren på det viset att jag inte kan bestämma mig för det jag ska göra/säga/skriva och att jag ångrar mig vad jag än väljer (ja, den meningen really makes sense (stavas det så? Jävligt smart att ha en blogg om man inte kan stava -hehe-)). Mitt motto ändras lite ibland, just nu är det en blandning av "Nu djävlar!" och "Det ordnar sig säkert". Så det förklarar ju lite varför det går som det går.
Och en sak till. Ibland tror jag att mitt liv är en film, för det verkar lite manusskrivet. Ja, ni läser ju min blogg så snart fattar ni vad jag menar.
Igår gjorde jag värsta skådisinstasen. Förutom att jag inte spelade. Men det måste ha sett ganska coolt ut. Missförstå mig inte. Precis hade jag en lång lång text på minst 2000 tecken om vad som hände. Men jag på att jag inte ville att folk skulle veta vad som hände. Fråga mig isåfall. Jag tror att jag vill att ni ska veta. Men som sagt, jag är lite schizofren ibland och då är det nog lika bra att inte skriva allt jag hade tänkt skriva. Det var inte någon solskenshistoria precis.
Idag va de släktkalas. I och med att jag inte har kusiner och alla morbröder och farbröder bor utomlands så blev det bara familjen + mormor morfar farmor farfar. Perfekt. Jag fick en dvd, Harry Potter, uppslagsbok och sammanlagt 800 kronor som ska gå till min dator som jag måste ha. Annars kanske jag råkar mörda Katta. Men oroa er inte. Jag får det att se ut som en olyckshändelse :P
Dagens filosofiska tankar.
Jag måste tänka filosofiska tankar. Annars blir jag frustrerad och gör saker jag ångrar. Typ skriver långa snyftiga bloggar som inte går att ta bort. Typ som folk upptäcker och läser. Jaja, ni fattar. Farligt.
Iaf. Jag har inte tänkt så mycket filosofiskt idag. Eller jo, det har jag ju. Jag tänkte på döden två gånger idag. Alltså inte självmord då. Mest typ att man plötsligt konstaterar "Jävligt ironiskt om man precis har fattat vad livet går ut på och sedan blir påkörd av en bil för att man cyklar utan händer. Och sen igen när jag tappade en enkrona bakom tv:en och tänkte "Inte lite ironiskt om man precis ser på bingolotto och vinner en miljon och tv:en sedan sprängs för att det har blivit nån elektrisk laddning av enkronan bakom tv:en och man dör av explosionen".
Så tänkte jag lite mer på det. Men sen hade jag annat och tänka på. Men iaf.
Det var välan allt.
Ehh, tack för läsningen och kommentera gärna. (Som man säger)
