Kollektiv dröm?
Måste kommentera det här igen, i och med att jag tyckte att det var ett ovanligt roligt skämt för att vara av mig. På lunchen diskuterades det bloggar och såklart kom vi in på Tobbes blogg. Den var ungefär som en revolution, djupgående, hastig och ibland våldsam. Ehh, typ. Hastig var den i alla fall. Varade en dag. I alla fall, Tobbe sa såklart "Jag har aldrig haft någon blogg!" och då säger jag "Jaha, så det var bara en kollektiv dröm alla hade?". Mucho roligt. (Nervöst skratt)
Just nu sitter jag och skakar av rädsla, för jag har precis sett klart ett väldigt läskigt Bones-avsnitt, som slutade med att en kille kom hem från jobbet, skulle hänga in sin jacka i garderoben, och då hoppade en kannibalistisk mördare fram med en kniv. Mördaren hade dessutom dragit ut alla sina tänder för att tillverka en bomb av dom, plus att han gillar att äta människohuvuden. Niiice!
Hemkunskap. Kom i samma grupp som Agust, det var tur att vi inte lyckades tända eld på något. Vi gjorde bara tre fel (som Kerstin Backa la märke till).
1. Tog en för stor plåt för vår ugn. Ojdå.
2. Smörjde in plåten med smör, istället för att göra som alla andra grupper, ta ett bakplåtspapper. Ojdå.
3. Gjorde dubbel sats. Ja, guess what: Ojdå.
Men till slut blev vi klara och det var jättegott.
Tyska, redovisning. Julia is the best och började inte stamma eller göra något annat för evigt minnesvärt.
Matte, as usual, men min miniräknare är sönder.
Lunch. Kinesen som vanligt. Det vill säga Snickers, som jag har börjat gilla ohälsosamt mycket.
Engelska, as usual.
Det var hela dagen, utan krusiduller. Sen när jag kom hem skulle jag plugga, 20.00 började Bones, och det var jag tvungen att se. Blev vettskrämd.
"Every morning I would see her getting off the bus
The picture never drops it's like a multicoloured snapshot
Stuck in my brain, it kept me sane
For a couple of years as it drenched my fears
Of becoming like the others
Who become unhappy mothers
And fathers of unhappy kids
And why is that?"
It takes a fool to remain sane - The Ark
Just nu sitter jag och skakar av rädsla, för jag har precis sett klart ett väldigt läskigt Bones-avsnitt, som slutade med att en kille kom hem från jobbet, skulle hänga in sin jacka i garderoben, och då hoppade en kannibalistisk mördare fram med en kniv. Mördaren hade dessutom dragit ut alla sina tänder för att tillverka en bomb av dom, plus att han gillar att äta människohuvuden. Niiice!
Hemkunskap. Kom i samma grupp som Agust, det var tur att vi inte lyckades tända eld på något. Vi gjorde bara tre fel (som Kerstin Backa la märke till).
1. Tog en för stor plåt för vår ugn. Ojdå.
2. Smörjde in plåten med smör, istället för att göra som alla andra grupper, ta ett bakplåtspapper. Ojdå.
3. Gjorde dubbel sats. Ja, guess what: Ojdå.
Men till slut blev vi klara och det var jättegott.
Tyska, redovisning. Julia is the best och började inte stamma eller göra något annat för evigt minnesvärt.
Matte, as usual, men min miniräknare är sönder.
Lunch. Kinesen som vanligt. Det vill säga Snickers, som jag har börjat gilla ohälsosamt mycket.
Engelska, as usual.
Det var hela dagen, utan krusiduller. Sen när jag kom hem skulle jag plugga, 20.00 började Bones, och det var jag tvungen att se. Blev vettskrämd.
"Every morning I would see her getting off the bus
The picture never drops it's like a multicoloured snapshot
Stuck in my brain, it kept me sane
For a couple of years as it drenched my fears
Of becoming like the others
Who become unhappy mothers
And fathers of unhappy kids
And why is that?"
It takes a fool to remain sane - The Ark
Kommentarer
Postat av: Anonym
men DET KAN faktiskt ha varit en kollektiv dröm...
Trackback
